Hejsan svejsan! Jag har börjat läsa en kurs i socialpsykologi. Det är bland det mest intressanta jag någonsin gjort. Detta skrivs med ödmjukhet inför att jag långt ifrån är en expert på området, än. Hoppas kunna bli det i framtiden och att kursen redan nu ger mina ord lite tyngd.
När man är fest på fest eller middag träffar man ofta personer man ännu inte känner så väl. Hur brukar du bete dig då, om det är något i livet som skaver? Är du öppen med vad som påverkar ditt sinne eller håller du masken som normen lärt oss?
Jag som länge varit en förespråkare av transparens blev glad när jag läste ett stycke i min kursbok om hur mycket mer dömande vi är mot andra människor om vi inte vet om vad som påverkar deras beteende. Ponera att du är på restaurang och får en servitris som är slarvig, kort i tonen och allmänt dålig på service. De flesta av oss dömer automatiskt ut denne som dålig på sitt jobb och en oskön person. Men om du får veta att kvinnan precis fått besked om att restaurangen ska läggas ner och hon kommer förlora sitt jobb och dessutom är en ensamstående mamma som med nöd och näppe klarar av att betala hyran i dagsläget - då kommer du troligtvis vara långt mer förstående för hennes agerande och kanske till och med sympatidricksa.
Det är så simpelt och så sant. Jag tycker att det är värt att fråga sig själv om man inte vill vara lite mer privat och personlig även mot nya människor. Främlingar är vänner du ännu inte lärt känna. Själv älskar jag som sagt transparens och hoppas att det blir den nya normen i samhället.
Veckans gäst i En jävla fest är ingen mindre än Petter med stort P! Lyssna här!